Truth or consequence, say it aloud.

Jag känner mig helt viljelös (om det finns ett sånt ord).
Jag orkar ingenting, jag vill ingenting. Bara gömma mig under
täcket i en evighet och slippa. Förhoppningsvis kommer jag på bättre
tankar imorgon. Jobba, sen kommer F hem (och GUD vad jag har längtat)
kanske får ta mig till gymmet också. Om jag inte kollapsar. Då får de bli på onsdag.

Tacka vet jag för domhär låtarna! Jag kan lyssna om & om igen utan att tröttna en sekund.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0